Erfaträffar

Den 14 mars 2024 hölls en Erfa-träff med tema Europauniversitet. Ca 38 deltagare lyssnade till presentationer av Alma Joenson (UHR), Johan Blaus (KTH) och Ida Andersson Norrie (ORU). 

Deltagarna reflekterade över att arbetet med Europauniversitet är en betydande satsning och att lärosätena har nått olika långt i detta arbete. Vikten av att se helheten betonades och att inte förlora perspektivet utanför de egna arbetspaketen. Under diskussionen berördes även viktiga ämnen som styrning, gemensamma tolkningar av centrala begrepp, studentengagemang och hur vi bäst kan paketera samarbetsmöjligheter för att optimera arbetet. Det blev också tydligt att tematiskt nätverkande för enhetsutbyte i samband med samverkan och Europauniversitetet är avgörande, liksom den viktiga pusselbiten med samverkanskommunikation. 

Här finns presentationerna från erfaträffen:

Alma Joenson, UHR

Ida Andersson Norrie, ORU

Johan Blaus, KTH

Den 28 september 2023 genomfördes en erfaträff med temat samverkan med idéburen sektor.

Hur samverkar  olika lärosäten med idéburen sektor? Hur kan man jobba långsiktigt? Vilka lärdomar och erfarenheter finns? Unilinks två tidigare erfaträffar har handlat om samverkan med kommuner/regioner samt företag.  

Anders Lindgren från mötesplats Steneby berättade om samverkan kring landsbygdsutveckling. Därefter fick professor Malin Lindberg från LTU berätta om sin forskning om nytänkande lösningar på samhällsutmaningar, i den ideella, offentliga och privata sektorn.

Anders Lindgrens presentation

Fredagen den 25 november 2022 hölls årets sista erfaträff, denna gång med fokus på samverkan med kommuner. Tre olika exempel presenterades som sedan följdes av intressanta diskussioner i breakout-rooms.

Åsa Yderfält från Mittuniversitetet berättade om universitetets forskningsavtal med kommuner, där det första skrevs 2014 och det senaste 2022. Något som lyftes utöver avtal och forskningsprogram är betydelsen av de många och långa relationerna som skapas i det kontinuerliga arbetet kring avtalen.. Partnerskapen blir som forum för dialog kring kommunernas utmaningar och lärosätets forskning.

Malin Linngård från KTH berättade om partnerskapet med Stockholms stad som bland annat tagit fram koncept som Vetenskapligt råd och Horizon workshops. Arbetet utgår från kommunens prioriteringar för att sedan bemannas upp med forskarkompetens. En framgångsfaktor för samverkan har varit att vara relativt snabb och flexibel från lärosätet. Det har gjort att när kommunen haft fokus och momentum inom ett område har KTH kunnat bemanna och startat projekt. 

Lena Lindhé från Högskolan Väst berättade om Kommunakademin Väst som samlar 14 kommuner. Här arbetar man gemensamt mot mål som ökad övergång till högre studier, stora samhällsutmaningar och att stärka forskning och utbildning.

I grupper diskuterades hur forskningsprojekt initieras med kommuner och hur nyttan kan synliggöras. Många pekade på goda exempel och ett tips var att exempelvis låta tidigare kommundoktorander prata med kommunerna så att information om åtagandet kommer från dom själva och inte från akademin. Långsiktighet och uthållighet visade sig vara framgångsfaktorer utifrån lärosätens erfarenhet. Förväntningar på samarbeten från kommun och forskare är viktiga att diskutera och ett tips är att vara tydlig i avtal mm.

Avslutningsvis konstaterades att det finns mycket intresse för erfarenhetsutbyte och att fler träffar skulle uppskattas inom temat ”Samverkan med kommuner och regioner”. Unilink kommer att bjuda in till uppföljning.

Presentationer från erfaträffen:

Kommunsamverkan_UniLink 25 nov 2022 _asayde

Unilink, KTH Stockholms stad 2022

KommunakademinVäst_bakgrund_UniLinkerfaträff221125

Onsdag den 7 september 2022 genomförde Unilink en erfaträff med tema exjobb. Deltog gjorde ett trettiotal personer som diskuterade och bytte erfarenheter kring exjobb, arbetssätt, processer och goda exempel. Hur får vi in fler exjobbsförslag till studenterna? Hur ökar vi kvalitén på examensarbeten i samverkan? Hur uppnår vi ömsesidig nytta?

Under träffen så berättade ttre lärosäten om hur de jobbar med exjobb. Först ut var Kungliga Musikhögskolan som berättade om K3-projektet ESAIM. Därefter följde KTH som berättade om och visade exempel på sin exjobbs-portal. Sist ut var Högskolan i Gävle som berättade hur det Idrottsvetenskapliga programmet löst det med sina exjobb.

Mellan föreläsarna så diskuterades det i mindre grupper, både runt de exempel som vi hade lyssnat till och runt andra goda erfarenheter från arbetet med exjobb. Samtliga deltagare var nog överens om att det behövs fler erfaträffar runt exjobb – ett spännande område att utbyta erfarenheter kring.

Presentation från erfaträffen:

ERFAträff tema exjobb KTH

Erfaträff KMH sept 2022

Samverkan för examensarbeten

Padlet gruppdiskussioner

Handbok för konstnärliga exjobb

Kunddialog och behovsanalys för effektfulla uppdragsutbildningar

Den 29 april 2022 arrangerades en erfaträff om uppdragsutbildning med temat: Livslångt lärande och uppdragsutbildning.

Hur kan vi använda uppdragsutbildning som ett verktyg i det livslånga lärandet? Hur påverkar dialogens genomförande med uppdragsgivarna utbildningarnas effekt i verksamheterna?

Vid träffen fördjupar vi oss i K3-projektet LUPP (Samverkan för Livslångt lärande- uppdragsutbildning) och fördjupar oss i ett av projektets utvecklingsområden: kunddialog och behovsanalys. Vi får ta del av några goda exempel från olika lärosäten där just en god dialog har lett fram till samproduktion av uppdragsutbildning.

Som sig bör på erfaträffar ges utrymme för de viktiga samtalen och erfarenhetsutbyten deltagarna emellan.

Program

• Inledning
• K3- projektet LUPP med fördjupning i arbetspaket Kunddialog och behovsanalys,
• Jan Novak, Linnéuniversitet och Anna Jansson Åkerson, Högskolan i Gävle
• Goda exempel från olika lärosäten på lyckade dialoger och processer för samproducerade uppdragsutbildningar
• Samtal och erfarenhetsutbyten mellan deltagarna

Samverkanssäkrad utbildning

Den 9.e februari 2022 anordnad Unilink en Erfaträff på temat samverkanssäkrad utbildning.

Samverkan i utbildningarnas införande och genomförande är viktigt för att säkra kvalitén i utbildningen. Men hur kan det göras effektivt? Finns det goda exempel och hjälpmedel? Hur jobbar olika lärosäten med frågan? Dessa frågor togs upp på erfaträffen och erfarenheter från bland annat MerUt presenterades.

Per Fagrell, verksamhetsansvarig för strategiska partnerskap på KTH, berättade om projektet MerUt och gav exempel från olika lärosäten.

Mer läsning

Mer information om MerUt 

MerUt i samsynswikin

Checklista: MERUT-checklista-externa-intressenter.pdf

Personrörlighet till och från akademin för kompetensutveckling och kompetensförsörjning

Samhällsomställningar, snabba teknologiska förändringar i samhället och behov av utveckling av hållbara lösningar för klimatomställning ställer stora krav på samhällets kompetensutveckling och kompetensförsörjning. Satsningar på kunskapsutbyte genom personrörlighet vid universitet och högskolor kan vara ett sätt att stärka samhällets långsiktiga kompetensförsörjning och främja nationell utvecklingskraft och omställningsförmåga.

Personrörlighet och ovanstående projekt var tema och innehåll vid UniLinks erfa-träff den 24 september 2021. Deltagarna fick presentationer av projekten PAUS och Affilierad kompetens, båda finansierade av Vinnova, där universitet och högskolor fått möjlighet att utveckla och testa modeller för personrörlighet för stärkt kunskapsutbyte och samverkan med samhället. PAUS har provat och vidareutvecklat stöd för personrörlighet från akademi till externa organisationer med fokus på utbildningssamverkan och studentmedverkan. Affilierad kompetens är en konceptstudie som fokuserar på personrörlighet från näringslivet till akademin. Mobiliteten baseras på individuell kompetensutveckling och en snabb, formaliserad process med det ömsesidiga värdet i fokus.

Efter presentationerna skedde samtal och erfarenhetsutbyte i grupper kring bland andra följande frågreställningar: Vad ställer strategisk mobilitet för krav på våra organisationer? Hur kan lärosäten kan stärka sin förmåga att genomföra personrörlighet? Hur följer vi upp det? Vilka resultat ser vi?

Personrörlighet sågs av deltagarna som ett bra vertyg med utvecklingsppotential för samverkan och det livslånga lärandet för samverkanspartners, men även för personal vid lärosäten. Finansiering på lärosätesnivå för mobilitetsprogram ger möjligheter för bättre och fler effekter på organisatorisk nivå, vilket än mer gör det till ett strategiskt verktyg. Ledningens stöd och en kontinuerlig dialog med chefer inom lärosätet är viktigt för att ge personrörlighet en naturlig plats i verksamheterna. Finansieringen är av vikt och där måste lärosäten hitta vägar att gå genom till exempel kompetensutvecklings och utvecklingsmedel.

 Traditionella mobilitetssatsningar från tex Vinnova drivs av enskilda individer. Dialogen med företaget eller externa organisationen (mottagarorganisationen ) blir då främst med enstaka forskare eller lärare.  Det kan skapa svårarigheter att få utväxling på organisatorisk nivå av dessa medel. Med mobilitetsprogram som satsning och strategiskt verktyg på organisatorisk nivå kan man med relativt små medel få större utväxling. Då det ger möjlighet att bygga  och utveckla områden fås större utväxling och fördjupade kontakten med fler individer på fler nivåer mellan lärosätet och andra verksamheter.

Referat mobilitet unilink